BRUNNSPARKEN
1893 bildades bolaget Aktiebolaget Ramsele wattenkuranstalt med ändamål att uppföra ett varmbadhus och där servera medikamentära bad och i övrigt utöva badareyrket.
Parkens huvudsakliga ändamål blev dock att under vackra sommarkvällar utgöra en trivsam plats för fester och annan angenäm samvaro. Man har även tappat och sålt ”Ramselevatten” från källan i parken. Parken med dess paviljong är ett trevligt utflyktsmål nära Ramsele centrum.
RÄBBSTUGEFORSEN
Genom byggnationen av Ramsele kraftverk 1953-58 torrlades ca 7 km av Faxälven. Räbbstugeforsen blev ett ”dött fall” och hundratals så kallade jättegrytor frilades från vattnets virvlar. Jättegrytor utvecklas i berggrunden genom att vattnets kraft sätter sand och större stenar i rörelse. I ojämnheter i berget kommer material att virvla runt och slipa ut håligheter. Fenomenet kan studeras i den gamla älvfåran efter en sträcka på 200 m. Grytorna är upp till 2,5 m i diameter och lika djupa.
INFO: 010-476 77 50.
GAMLA KYRKAN
I flera avseenden är Ramsele gamla kyrka en av Ångermanlands intressantaste gamla helgedomar bl.a. genom sin höga ålder och sin vackra inredning från skilda århundraden. Stenkyrkan ligger ute på Grannäset, en udde i Faxälven. Kyrkan är en s.k. skalmurskyrka från 1200-talet. Från medeltiden kommer träporten och ljuskronan i järn samt de förnäma väggmålningarna. Kyrkan används inte under vintermånaderna men är flitigt besökt och använd under sommaren, främst som dop- och vigselkyrka.
Kontakt: Ramsele-Edsele Pastorat tel: 0620-83500
E-post: solleftea.pastorat@svenskakyrkan.se
Edsele & Ramsele KYRKA
Edsele kyrka ligger belägen vid kanten av Faxälven. Träkyrkan har nyligen fått nytt koppartak. Öppen för besökare under sommaren.
I slutet av 1700-talet beslöts att en ny kyrka skulle uppföras, då den gamla hade blivit för trång och var i dåligt skick. Kyrkan skulle byggas i trä och byggmästare var Paul Persson från Stugun. Bygget påbörjades i april 1799 och redan i september samma år var kyrkan färdig.
Först 1804 blev bänkar och läktare insatta. 1807 utfördes dekorationsmålningar på läktarbarriären. En altartavla målades direkt på väggen och finns kvar bakom den nuvarande tavlan. Även altaret dekorerades. Kyrkan restaurerades grundligt 1874. Bl.a. flyttades läktartrapporna ut i tornfoten, läktaren utvidgades för att ge plats åt den nybyggda orgeln och kyrkan målades om invändigt.
1905 ersattes den gamla altaruppsatsen från 1799 med en ny, även en ny altartavla sattes upp.
Vid restaureringen 1968-69 togs de gamla dekorationsmålningarna från 1807 fram igen och inredningen har i stort sett återfått sina ursprungliga färger
Ramsele Kyrka är pastoratets allra största kyrka. Invigdes i mitten av 1800-talet.
Kyrkan uppfördes åren 1855-1857 efter ritningar av arkitekt Ludvig Hawerman. Invigningen ägde rum 1858. Byggnaden har en stomme av gråsten och består av ett treskeppigt långhus med nord-sydlig orientering. I söder finns koret och i norr kyrktornet med ingång. Ytterligare ingångar finns mitt på långsidorna. Söder om koret finns en halvrund utbyggnad där sakristian är inhyst. Kyrkorummet har ett mittskepp som täcks av ett trätunnvalv och sidoskepp med plana tak.
Kyrkan är öppen i samband med gudstjänst och konserter samt sommartid, veckorna 26-32, måndag-fredag mellan klockan 9-15
Kontakt: Ramsele-Edsele pastorat
tel: 0620-835 00.
E-post: solleftea.pastorat@svenskakyrkan.se
Webb: www.svenskakyrkan.se/solleftea/edsele-kyrka
www.svenskakyrkan.se/solleftea/ramsele-kyrka
NÄSSJÖ KVARN
Kvarn- och kraftverksmuseum från seklets början. Härifrån levererades den första elektriciteten till Ramsele 1913. Idag finns här en ny turbin och man levererar åter ström härifrån. Sommartid mals fortfarande kornmjöl i kvarnen. Finns att köpa i vacker påse. Dessutom finns både såg och takspånshyvel i huset.
Nässjöån rinner från Nässjön till Faxälven. Den rinner ca 5 km och passerar på sin väg till Faxälven en forsnacke med cirka 80 meters fallhöjd. I den forsen har sedan äldre tider funnits flera bäckkvarnar, en såg, ålkista, takspånshyvel, smedja och säkert många andra verksamheter där man använt vattnet som kraftkälla.
Öring och lax har vandrat uppför ån och bidragit till försörjningen för de som bott här sedan före stenåldern. Vid mitten av 1800-talet när industrialismen just tagit sin början såg den nyligen inflyttade brukspatron Fittinghof (gift med den 40 år yngre Laura Fittinghof som skrev Barnen från Frostmofjället) att man genom att ersätta de gamla bäckkvarnarna med en ”modern” kvarn kunde mala med större kapacitet. Den kvarnen brann dessvärre redan i början av 1880 talet.
Några år senare uppförde bryggeriägaren P E Ahnlund och trävaruhandlaren Elias Eliasson en ny kvarn utrustad med två par kvarnstenar, såg och spånthyvel. Den nya kvarnen utrustades med tre turbiner en för varje enhet. Det berättas att man kappkörde med kornet från vägskälet Strömsundsvägen Nordantjäl till kvarnen, ”först till kvarn får först mala”. Väl framme vid kvarnen fick man stalla in hästarna i ett stall för sju hästar.
Mjölnaren tog hand om kornsäckarna och tog upp dom på vinden (tredje våningen) dit dom hissades i en kedja med hissbulten. Från vinden hälldes kornet i en trätrumma till skalverket på första våningen. När kornet var skalat tömdes det genom en trätrumma till bottenvåningen. Skalet fläktades ut genom väggen till en säck och användes som djurfoder. Sedan hissades mjölet tillbaka till vinden där det hälldes i en trätrumma till första våningen där kvarnen fullbordade verket och det nymalda mjölet kunde rinna ner i säcken på bottenvåningen.
1906 gick den nya kvarnen i konkurs och runt 1910 bildade några inflytelserika personer ett bolag, AB Skandinaviska el-verk. Bolaget köpte Nässjö såg och kvarn och uppförde kommunens första elverk i kvarnhuset. Till julen 1913 levererades elektriskt ljus till Ramsele. En 25 normalljuslampa kostade 6 kronor per år. Det påstods vara landets billigaste elkraft.
1923 bildades ett nytt bolag som tog över aktiemajoriteten. Nässjöborna hade hela tiden sedan 1913 utan kostnad för eget behov haft rättighet att mala och såga inskrivet i ett kontrakt som belöpte på 50 år.
1935 köpte Graningeverken Nässjö kvarn med elverk och såg. I mitten av 1960- talet upphörde verksamheten. Kvarnbyggnaden var i dåligt skick och riskerade att helt förstöras då Ramsele kommun tog över ansvaret i mitten av 1970- talet.
EDSELE GRUVA
Nordväst om Edsele ligger Västernorrlands största kvarts- och fältspatbrott.
Gruvan ligger förhållandevis avsides. Den kan nås via skogsbilvägar från två håll. Skogsbilvägen från Ramneå är lämpligaste vägvalet sett till vägstandarden, uppfart mitt emot Edsele Såg.
Gruvan kan du besöka i juli & augusti då bilväg hålls öppen.
Frågor vid låst vägbom hänvisas till Edsele Såg 0623-203 70.
Gruvan är ett populärt besöksmål i byn och har också använts som en vacker inramning & omgivning vid bl.a bröllopsfotografering.
FINNFORS
På Finnfors, nybygge från mitten 1800-talet, har tiden stått stilla sedan den sista fast boende lämnade torpet i mitten av 60-talet. I det stora boningshuset finns möjligheter till en riktig nostalgitripp. Allt står framme som det en gång lämnades. Torpet är ett nybygge från 1856 som ligger långt från annan bebyggelse. Här finns lugnet och tystnaden. Bryggstugan står öppen för besökare. Här kan man dricka sitt medhavda kaffe och känna de tider som flytt. Glöm inte dra upp klockan när ni går…
HEMBYGDSGÅRDAR, Ramsele & Edsele
EDSELE hembygdsgård
Ligger vackert vid Edsele prästgård. En smal gångbro leder till området.
Hembygdsmuséet består av en parstuga som är byggd 1836 och har stått i Fjällbohög. Det finns även en gammal tiondelada från prästbostället.
Servering sommartid.
För mer info. se anslag vid Hembygdsgården.
RAMSELE hembygdsgård
Ligger på Kägelbacken 300 m söder om Ramsele Nya Kyrka. Den har ett mycket vackert läge med utsikt över Faxälvens dalgång mot Gamla kyrkan på Grannäset med klockstapeln på en nipa ovanför och med bergskedjan Rågåsen i bakgrunden.
Alla byggnader på Hembygdsgården är hitflyttade från byar inom Ramsele med undantag av museibyggnaden, som kommer från Björkvattnet.
Hembygdsgården ligger på Rafnasils kulturområde. Den har ett mycket vackert läge med utsikt över Faxälvens dalgång mot Gamla kyrkan och klockstapeln.
Alla byggnader på Hembygdsgården är ditflyttade från byar inom Ramsele med undantag av museibyggnaden och ladugården, som kommer från Björkvattnet i Jämtland. När ladugården flyttades till hembygdsgården sommaren 2005 kompletterade den gården så att man nu har ett helt tun.
Läs mer om Hembygdsgården här!
GIDEÅBERGSMYRARNA
Naturreservat i Gideåberg Edsele, rymmer ett stort antal intressanta växter, bland annat de flesta av Ångermanlands orkidéer. Strax före mitten av juni blommar nornan, efter midsommar slår guckuskon ut och ett par veckor därefter står olika arter nyckelblomster, sumpnycklar, ängsnycklar, fläckigt nyckelblomster med flera, för färgtonen- violett och rosa, strax följt av myrbräckans gula blommor.
Övriga växter på dessa myrar är till exempel tibast, korallrot, spindelblomster, tvåblad, brudsporre, knärot samt myrbräcka. Du behöver inte vara botanist för att njuta av blomsterprakten på Gideåbergsmyrarna. Rusta dig med stövlar och myggmedel för största möjliga behållning av besöket.
Nyfiken på Gideåbergsmyrarna eller andra pärlor runt Edsele?
Ring Catrine Holmlund
tel. 0623-202 25, 070-6464 934
för en guidad tur!
LAPPGRAVEN
Besök den plats där den gamla lappkvinnan från ödehemmanet Bäck, enligt sägnen, begravdes efter att ha mist livet i stupstocken. Hon ansågs ha dragit ofärd över bygden med sina svartkonster. Graven ligger på en tallmo 3 km från Ramsele och markeras av tre stenar i vars mitt en rak fura vuxit upp…
INFO tel: 010-476 77 50
För många hundra år sedan levde i Ramselebygden en gumma av lappsläkt. Hon hade ord om sig att vara hemma i svartkonst och vän med djävulen. Av den anledningen ansågs hon av många dra ofärd över bygden.
En höst när kornet frös, råttorna invaderade byn och åt upp kålrötterna, fisken var som försvunnen ur sjöarna och barnen dog i koppor, väcktes misstanken att allt berodde på gumman längst bort i byn.
En afton samlades därför några av byns bönder för nattligt rådslag. Styrkta av nybryggt öl tågade de i gryningen till ödehemmanet Bäck där gumman bodde i en jordkällare.
De väckte gumman och delgav henne anklagelsen att vara den som var orsak till alla olyckor i bygden och förklarade att de därför dömt henne att mista huvudet. Därpå släpades hon till stupstocken. Gumman var vettskrämd men syntes knipslug in i det sista enligt böndernas berättelser. Som sista önskan, innan hon lade sig tillrätta på stocken, bad hon att bli begravd så att hon kunde se mot kyrkan. Bönderna anade dock oråd inför denna önskan och vred henne ett kvarts varv då de efter halshuggningen jordsatte liket.
Detta skulle visa sig vara klokt , för strax därpå började det brinna häftigt i berget mot vilket gumman var vänd. Detta tog bönderna som bevis på gummans makt och skicklighet. De skottade skyndsamt igen graven och lade de tre stenarna som tyngd ovanpå. En tall har sedan den dess växt sig stor och grov mellan stenarna och dess pålrot har vid det här laget naglat fast den begravda gumman i jorden.
Förvissade och övertygade om att de handlat rätt och att bättre tider nu skulle randas för Ramselebygden, vandrade de hem igen. Men i berget brann skogen flera veckor och röken låg tung över bygden.
Sägnen är nedtecknad av Johan Jakobsson
3 km utanför Ramsele (mot Strömsund) hittar du en markering som visar var Lappgraven finns. Från vägen är det ytterligare 1,5 km, som delvis kan köras med bil.
HANTVERKSHUSET
RAMSELE KOFERENS & SLÄKTFORSKARCENTRUM
